Syftet med vÄrt examensarbete Àr att identifiera ett antal problemomrÄden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkÀter. VÄra respondenter bestÄr av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemomrÄdena. NÄgra av de vanligaste problemomrÄdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt vÄra respondenter Àr varulager, avskrivningar och moms.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 Är f.Kr. Idag har alla nÄgon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren Àr ansvarig för att fÄnga företagets affÀrer och beskriva dem pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att mottagaren kan förstÄ och anvÀnda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information frÄn företaget Àr dess anstÀllda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svÄrt att följa ekonomiska resonemang och att förstÄ ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp bÄde teori och empiri kring Àmnet förmedlande av ekonomisk information till anstÀllda.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess pĂ„ dotterföretagsnivĂ„. Studien avser att göra en mer djupgĂ„ende undersökning av dotterföretag i tvĂ„ svenska koncerner verksamma inom tvĂ„ olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger pĂ„ en intervjustudie med redovisningsekonomer för tvĂ„ koncerner samt ekonomiansvariga pĂ„ utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstĂ„ende revisor har utförts för att fĂ„ en ytterligare infallsvinkel. FrĂ„gor har stĂ€llts kring upprĂ€ttandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

I takt med ökad globalisering och konkurrens, runt om i vÀrlden, har kundernas preferenser förÀndrats. Detta har gjort att företagen mÄste kunna kalkylera bÀttre med faktorerna pris och kvalitet. Mot bakgrund av detta behandlar denna uppsats i vilken omfattning stora sÄgverksföretag arbetar med kalkylering i sin ekonomistyrning. Dels har jag beskrivit den arbetsgÄng som tillÀmpas vid kalkylering i branschen och dels har jag jÀmfört denna med arbetsgÄngen vid sÄ kallad ?target costing? (mÄlkostnadskalkylering).

MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Införandet av IFRS 3 inom EU och dÀrmed Àven Sverige, omfattar företag som har aktier och andra vÀrdepapper noterade pÄ en reglerad marknadsplats. Det finns ett intresse av att fÄ en vÀrdering av goodwill och immateriella tillgÄngar som ligger nÀrmare marknadsvÀrdet. Dessutom finns det ett behov av att redovisningen harmoniseras utifrÄn ett globalt perspektiv, men det Àr en omstÀllning som inte Àr problemfri. FörÀndringarna av redovisningsreglerna leder fram till ett antal frÄgestÀllningar som vi arbetat med att söka svar pÄ. För att fÄ svar pÄ de hÀr frÄgorna har vi upplevt det som viktigt att skapa perspektiv i frÄgestÀllningen.

En förÀndring i skattelagstiftningen Är 2007 medförde att den tidigare avdragsrÀtten för rÀntekostnader pÄ lÄn som bostadsrÀttsföreningar hade togs bort. Den slopade avdragsrÀtten medförde sÄledes en högre rÀntekostnad vilken belastade bostadsrÀttsmedlemmarna med en högre boendekostnad. Genom en omstrukturering av lÄnet frÄn föreningen till medlemmarna privat, kallat kapitaltillskott, ÄterfÄs avdragsrÀtten för rÀntekostnader vilket resulterar i en lÀgre boendekostnad. Genom tvÄ pilotintervjuer med branschverksamma frÄn en bank och en mÀklarbyrÄ som hölls i ett tidigt skede av uppsatsarbetet framkom att kapitaltillskott sÀllan genomfördes. FrÄn pilotintervjuerna framkom Àven tÀnkbara faktorer som kunde pÄverka beslut i frÄgan.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu Àr det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nÄ stora framgÄngar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredstÀller tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har pÄ sin redovisning gÀller numera ocksÄ fotbollsklubbarna som omsÀtter stora belopp.  Spelare kan jÀmföras med vanlig personal i tjÀnste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare fÄr dock inte tas som en tillgÄng medan spelare har den möjligheten. Det finns tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansrÀkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultatrÀkning. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar bÄde i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i Ärsredovisningen.

Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill Àr och har alltid varit mÄnga. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget Àr en tillgÄng samt hur denna tillgÄng skall vÀrderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fÄtt allt större betydelse i företagen pÄ senare Är, bland annat genom de mÄnga IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och dÀrefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgÄngar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.